Sök:

Sökresultat:

16 Uppsatser om Solidarisk lönepolitik - Sida 1 av 2

Solidarisk flyktingmottagning inom EU? -En retorikanalys av Sveriges arbete för en solidarisk fördelning av ansvar för flyktingar i Europa

This thesis focuses on how sewdish politicians try to argue to get other EU-countries to accept a larger responsibility for refugees. Since the war in Iraq broke out in 2003 there have been a great increse in the number of refugees arriving to Europe. Sweden have accepted a very large part of these refugees. This have sparked a debate in Sweden aboute how reasonable it is that sweden accepts a proportionaly much larger number of refugees than other countries within the EU. The swedish gouvernment policy is that responisbility for refugees and migration is something that should be shared by all members of the union.

Cirkus Cirkör - Förenade Motsatser

Cirkus Cirkör Ă€r en nycirkusgrupp som skapades av ett gĂ€ng mĂ€nniskor som tröttnade pĂ„ att drömma stort och leva litet. Idag har de internationell verksamhet med bas och hjĂ€rta i Alby, Botkyrka. Deras förestĂ€llningar Ă€r vida kĂ€nda för sin kvalitet och kreativitet, men verksamheten huserar i en lĂ€ttbetonglada som knappast lyckas manifestera organisationens hjĂ€rta och ledord - att allt Ă€r möjligt.Förslaget för en ny cirkusbyggnad i Alby baseras pĂ„ Cirkus Cirkörs egna valsprĂ„k - att med hjĂ€lp av UPPKÄFTIGT ENGAGEMANG ge tillbaka till platsen och mĂ€nniskorna, att med SOLIDARISK INDIVIDUALISM bjuda in besökare och betraktare att ta del av det som utövarna skapat och att med KVALITATIV GALENSKAP skapa unika, nytĂ€nkande upplevelser som hĂ„ller i lĂ€ngden..

Cirkushallen i Alby

Solidarisk Individualism, kvalitativ galenskap och uppkÀftigtengagemang. Ledorden för Cirkus Cirkör berÀttar tydligt vad verksamhetenhandlar om. kreativitet uppstÄr i mötet mellan denhögra intuitiva hjÀrnhalvan och den vÀnstra rationella. Idéerna vivill förverkliga och förmÄgan att leverera föds i mötet mellan galenskapoch kvalitet.PÄ samma sÀtt fungerar Cirkör. De vanliga kontorssysslorna,skolaktivitet, mötesrum och matplats blandas med avanceradscenkonst och akrobatik.

Motivation vid ett produktionsföretag: en beskrivning av nÄgra anstÀlldas drivkrafter

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN. En kvalitativ studie av ett antal byggnadsarbetares upfattningar om gruppackord

Bakgrund: Det finns motsÀttningar mellan arbetsmarknadens parter ifrÄga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan pÄ flera punkter medan Byggnads hÀvdar detmotsatta. Mot bakgrund av pÄgÄende diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: VÄrt syfte Àr att utifrÄn ett Äldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet pÄverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi Àven ta reda pÄ om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgÄ frÄn en kvalitativ metod bestÄendes av niointervjuer dÀr vi vill förstÄ och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av Älder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utlÀsa kollektivistiska drag och egenskaper dÀrlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska instÀllning.Löneformen förstÀrker Àven deras instrumentella instÀllning och densolidariska förgreningen..

Internationell ekonomi och svenska institutioner - vÀlfÀrd, solidarisk lönepolitik och internationalisering

The topic of interest is why Swedish unemployment after OPEC - 1 remained exceptionally low, compared to the OECD average. The object of study is the evolution of welfare institutions, like the Rehn ? Meidner model, after WWII, and the aim is to explore why the institution of solidaristic wage bargaining collapsed coming the nineties. Deployed theoretical perspectives are how domestic institutions determine a country's adaptation to alterations of the international economic system. However, equally important are how policy objectives, like full employment, becomes institutionalized and therefore guides the actions undertaken.

För nÄgra fÄ dollar mer : En analys av den svenska biografmarknaden

I samband med konkurser och uppköp pÄ biografmarknaden har frÄgan hur en aktörs ökade marknadskoncentration pÄverkar marknaden stÀllts. Ett visst missnöje hos konsumenterna har lett oss till uppsatsens syfte; att utreda problematiken nÀrmare och analysera biografmarknaden och hur resultaten pÄ biografmarknaden pÄverkas av den struktur och det beteende som finns pÄ marknaden.Uppsatsens tillvÀgagÄngssÀtt Àr att genom att studera bl.a. litteratur, artiklar och originalkÀllor i form av Konkurrensverkets stÀmningsansökan angÄende SF Bio AB:s uppköp av Sandrew Metronome AB ha en utgÄngspunkt att behandla vÄrt problem och applicera relevanta teorier med SCP-modellen som utgÄngspunkt.Resultaten visar att konkurrensen pÄ biografmarknaden i första hand sker med förmÄgan att bli tilldelad populÀra filmer som stÄr för en majoritet av publik och intÀkter. FörutsÀttningarna för biografbranschen har över tiden förÀndrats med uppkomst av substitut och förÀndrade filmhyreavtal. Filmhyreavtalens utformning, som drivits igenom av distributörer och utgör en procentuell andel av biljettpriserna, har för biografmarknaden fÄtt till konsekvens en sjunkande marginalkostnad vid ökande kvantiteter för biografaktörerna.

Ideellt engagemang och instÀllning till arbete

This MasterÂŽs thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work.

Hur ser debatten ut kring planerarens profession ut i media? : Med fokus pÄ tidskriften PLAN

Planeraren har ett yrke som kan vara svÄrt att beskriva och flera olika benÀmningar anvÀnds för samma profession. Rollen har förÀndrats och planeraren har gÄtt frÄn att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre ÄtrÄvÀrda konsekvenser och önskar dÀrmed kunna ge en sÄ rÀttvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör kÀlla för de artiklar som anvÀnds för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för SamhÀllsplanering och kan ses som planerarkÄrens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det rÄder enighet kring att planerarrollen förÀndrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och dÀrmed ocksÄ komplexiteten i processen.

SjukvÄrdssystem i förÀndring - en jÀmförelse mellan Sverige, Danmark och Norge

Tanken med denna uppsats Àr att jÀmföra Sveriges sjukvÄrdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, Àr ett alternativ för Sverige. Alla tre lÀnderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahÄllen sjukvÄrd och vikten lÀggs vid allas rÀtt till lika vÄrd. Solidarisk finansiering med skatter Àr en sjÀlvklarhet för dessa tre lÀnder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebÀr att man gÄr ifrÄn den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över pÄ staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting lÀggs ner och nya sjukvÄrdsregioner bildas.

Är företrĂ€daransvaret i skattebetalningslagen ett straff i Europakonventionens mening?

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

Är företrĂ€daransvaret i skattebetalningslagen ett straff i Europakonventionens mening?

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

Svensk solidaritet - Avsteg eller snedsteg frÄn neutralitetspolitiken? : En studie om det nordiska försvarssamarbetet i förhÄllande till Sveriges sÀkerhetspolitiska linje

Sverige som land sÀger sig idag ha förÀndrat sin politik ifrÄn en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom sÀkerhetspolitiken sÄgs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till Àr genom en analys av den politiska diskursen ta reda pÄ huruvida Sverige kan sÀgas ha lÀmnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gÄtt över till en solidaritetspolitik.För att ta reda pÄ detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk sÀkerhetspolitik. Fallet bestÄr av det nordiska samarbetet sett frÄn svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet anvÀnds teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

I den koloniala historiens skugga: VÀsterlÀndska volontÀrers upplevelser och reflektioner kring sitt arbete i Tanzania

Uppsatsens syfte Àr att ur volontÀrens perspektiv undersöka vad det innebÀr att arbeta som volontÀr inom ramen för socialt arbete samt hur volontÀren problematiserar och reflekterar kring sin egen position som vÀsterlÀndsk volontÀr i Tanzania. Vi kommer att undersöka detta med utgÄngspunkt i den postkoloniala teorin. FrÄgestÀllningar som vi har besvarat Àr:1. Hur reflekterar volontÀren kring sin insats?2.

Olof Palme och löntagarfonder : En studie om rörelsesocialism och statssocialism i den svenska arbetarrörelsen

The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and reformism? I emphasize Olof PalmeÂŽs ideological idea of democratic socialism and reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof PalmeÂŽs and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations.

1 NĂ€sta sida ->